Blogg&Annat

När jag lärde mig Läsa på riktigt så öppnade sig min värld. Det är jag förstås inte ensam om och det är ju det fina med läsandet.  Ungefär samtidigt som läsandet kom in skrivandet också. Men jag hade ett stort problem, jag skrev oläsligt. Så fick det ju inte vara, det där med finskrift mellan linje uppe och nere på raden blev helt enkelt katastof. Men fria linjer eller hoppa över linjer hjälpte inte heller.  Fanns rutade linjer och jag skulle sätta en bokstav i varje ruta och i matte en siffra i varje. Icke fungera alls!

Dikter och verser är roligt

Jag började läsandet på skolan i första klass, men jag insjuknade i polio så jag kom att fortsätta lära mig läsa med undervisning på sjukhuset. Det var där på sjukhuset som jag först förstod att det att läsa inte alltid går på räls som det gjorde för mig.

Förstod är förresten helt fel ord. Lässvårigheter som ingen visste något om och sågs som dåligt, nästan fördummande. En dålig egenskap. Fanns det skrivsvårigheter också så var det ju kört. Det har tagit många år innan problemet fick en upprättelse och adekvat stöd kunde ges. 

Här finns Selma Lagerlöfs böcker i inbundet skinn. Fynd ur en loppislåda till priset av en 20:a med just Selma på. De blå böckerna har jag fått av min mormors syster. De är från 1920 med tidsenligt språk på norska. Författeren är Juliane Wiborg. Hon föddes 1880 och dog 1947. Selma  föddes 1858 och dog 1946. Julli skrev flickböcker. Selma skrev något helt annat som bekant.  

Lars Lerin både skriver och målar, hans böcker är underbara! Har några ljudböcker där han själv läser. Han gör det där med det lilla och lite annorlunda på ett "stort varmt sätt"

Läsandet har följt  mig hela livet i stora mängder fram tills jag började kämpa med utmattningssyndromet då koncentrationsförmågan svek rätt så rejält. Som att mista en del sitt liv. Det var då jag upptäckte ljudböckerna. Det gick lättare och vilken upplevelse att höra uppläsare! Nu fixade jag inte hur mycket som helst av det heller, men eftersom åren gått har jag  kunnat återta att läsa.  Lyssnandet finns också hela tiden.  En av mina goaste författare och uppläsare är Håkan Nesser.

I en bokhylla ryms mycket av det goda. Men jag har utrymt mycket också.

Det finns många som beskriver läsandet som en verklighetsflykt. Det får stå för var och en, men jag tycker inte det längre. Verkligheten är där den är, grym så det räcker och blir över och  ibland alldeles underbar, eller mitt i mellan. I livet och i böckerna. Att det har en viss terapeutisk effekt som eventuellt bearbeta saker, lära nytt, ge insikter och igenkännande med mera gör oss människor gott.  Bidrar till din inre resan. 

Läs-  och skrivlandet är stort förutom skönlitterärt och poesi finns ju faktaböcker, läroböcker och biografier. 

Ordböcker är ljuvliga. Ibland när jag söker något så slår jag i dem.  Med mitt norska modersmål som har "två språk i sig" så skaffade jag mig ordböcker. Med tillämpad inlärd svenska som andra språk går jag vilse rätt vad det är och bildar ett eget eller brukar fel ord.  Och tycker det är rätt   

Men alla läser inte  vare sig barn eller vuxna. Det hör till det mänskliga det också, det får vi inte glömma och akta oss för att dela in oss i grupper, utan mera inkludera.

Blogglandia, där vi bloggare skriver vårat och  läser varandras är också ett läs -  och skrivland! 

Några bloggvänner har också gett ut böcker.  

Anna Risberg https://www.notonmusic.com/ 

Elinor Fredriksson, en arbetskollega från Skellefteå skrev blogg och gav ut en bok, men har ingen egen sida nu så vitt jag vet.

Bosse Lidén håller igång på två bloggar

https://gotlanduppochner.com/

https://bosseliden.wordpress.com/

Louise Nocky är en fin illustratör och  skribent

https://imittandratankerum.wordpress.com/  

http://blog.christinakarlsson.se/

Ja, detta blev mycket kring läsa, jag kunde inte låta bli - att skriva.

Läsa och skriva hör ihop med Ordbruket. Språkbruket.

Du läsare läser det du vill